Wow alltså! Igår tog min bror studenten och fyfan vad kul det var! En sån underbar känsla när han sprang emot flaket och klättrade upp för stegen och sedan försvann in i dimman..

Känner mig så himla glad för hans skull men också stolt eftersom att jag vet att skolan kanske inte riktigt är hans grej precis som den inte är min, men han klarade det i allafall och han såg så lycklig ut vilket gjorde mig lycklig!

 

Även fast vi är som främlingar till stor del, så är han ändå det syskonet jag står närmast på något vis, för att vi har växt upp sida vid sida och var jämnt med varandra. Han var min manliga förebild samtidigt som han var min bror, och vi har gått igenom så himla mycket ihop ända från start. Min bror har tagit studenten, min bror har blivit vuxen! shit alltså.. snart är det min tur ♥